Vad är hälseneinflammation?

Achillestendinopati/achillestendinos* (eller som det kallas i folkmun: hälseneinflammation) är en vanlig skada hos långdistanslöpare. Som exempel så svarade hälften av tillfrågade löpare som ingick i 3:00-3:15-grupperna i Team Stockholm Marathon -09 att de hade ont i hälsenan. En liknande studie från Tyskland som jämförde löpare med samma veckoträningsmängd, 60-70km per vecka, fann motsvarande resultat. Dock, har inte de som springer i tex OS ont i hälsenerna. Varför vet man inte, men det är inte för att man tränar för mycket.

*En achillestendinos är en via MR, ultraljud, biopsi verifierad achillestendinopati.

Begreppet hälseneinflammation är felaktigt att använda. Det finns per definition ingen inflammation i hälsenan och det är därför missvisande att använda ett begrepp som innehåller ”inflammation”. Korrekt benämning är achillestendinos.NSAIDs, som Diklofenak/Voltaren är därmed helt verkningslösa, förutom att de ger en liten smärtlindring under tiden läkemedlet verkar. Det är då bättre att använda t.ex Alvedon som är skonsammare mot magen, men att ta bort en varningssignal såsom smärta med smärtstillande medel och fortsätta träna anser vi vara tämligen oklokt.

Adel Shalabi, överläkare vid Radiologen vid KS Huddinge, kunde genom sin doktorsavhandling med magnetkameraundersökning, MR, konstatera att flera av de markörer som vi idag använder för att klassa en inflammation, bl.a prostaglandin E2, inte finns tillgängliga i den degenererade senan i några förhöjda nivåer (1). Prostaglandin har till uppgift att bl.a vidga blodkärl, förstärka impulsbildningen i smärtnervgrenar samt reglerar feber.

Smärtmekanismerna i en achillestendinos är därför annorlunda jämfört med en normal inflammation. Strukturella förändringar hittas i senan, men ingen sena ser likadan ut jämfört med en annan. Det som framförallt skiljer en frisk hälsena från en degenererad är (2, 3)

1) form och ökat antal av tenocyter
2) en viss hypervaskularisering, kärlinväxt, i senan
3) en riklig förekomst av perivaskulära celler
4) till viss del oregelbunden organisering av kollagen
5) försämrad läkeförmåga

Orsaker

Orsaksmekanismer är överpronation, mycket löpning på hårt underlag, springa på löpband, kallt klimat, ej fotriktiga skor, skor utan tillräcklig dämpning, felaktig biomekanik i fot/ben, tidigare skador, benlängdsskillnad, ålder, kön, genetik, cirkulation i senan . Säkerligen även bristande bålstabilitet och höftstabilitet, samt samfunktionen mellan dessa två kroppsdelar.